Sitter just nu ute på altanen i det härliga vädret! Igårkväll fick jag migrän. Började med att jag fick en hemsk huvudvärk. Efter ett tag kom illamåendet. Slutade med att jag låg inne på toaletten, hade panik. Ville verkligen inte spy, eller ha så fruktansvärt ont i huvet som jag hade. Minns när jag hade migrän sist, det var för lite mer än ett halvår sen. Skulle åka till skolan med tåget på morgonen. När jag var hemma och stod framför spegeln så såg jag plötsligt inte mig själv. Fick stå och blinka och blinka som en idiot för att försöka se detaljer eller ens kunna få fokusen på nånting. Tänkte "det går väl över". På tåget kunde jag inte läsa sms, kunde inte skriva för att jag inte såg bokstäverna. Blev yr i huvet och fick så fruktansvärt ont. När jag kom till skolan så blev det bara värre. Jag spydde i skolan, i bilen påväg hem när pappa lyckats ta sig från jobbet för att kunna skjutsa hem mig. Ena ögat var jag nästan blind på. Såg ingenting alls. Igår så fick jag inte sådär konstigt med ögonen, som tur var. För det är bland det värsta och bland det läskigaste jag varit med om. Trodde jag skulle bli av med synen helt. Nu mår jag bra som tur är. Kvällen igår var hemsk och natten lika så. Blev ingen skola idag utan har spenderat den ute lite då och då, sen inne framför bigbrother osv.

När jag ändå är inne i skrivandet så tänkte jag skriva mer. Om mitt liv just nu. Vad jag känner. Hur jag mår. Vad jag vill. Sommaren och värmen får mig att må så himla bra, samtidigt som jag har ångest över den här sommaren. Den här sommaren kommer inte bli som alla andra. Det är inte på ett positivt sätt jag pratar om nu. Det enda som kan få den här sommaren att nästan bli helt perfekt är om min pappa blir frisk och mår bra igen. Om han kan flytta hem. Att jag får uppleva sommaren med honom precis som jag fått alla andra somrar. Det är svårt att skriva och dela med mig av det här, men jag måste. Det är heller inte alla som förstår hur man mår, därför att inte så många varit i den situationen jag befinner mig i just nu. Tänk dig att det är en helt vanlig dag. Alla omkring dig är som vanligt och mår bra. Men på en liten sekund, ett telefonsamtal bort så sker det overkliga. Från den stunden och i resten av ditt liv så kommer någonting aldrig mer bli som det en gång var. Aldrig mer. Aldrig mer. Jag, men framför allt min pappa har förlorat nånting. Jag har fått en helt annan syn på livet. Ni vet när man förut gick och sa "jag lever den här dagen som att det vore min sista". Gjorde man verkligen det då? Det är någonting man verkligen borde göra. Om det här vore min sista dag, vad skulle jag vilja att mina vänner eller min familj skulle få veta då? Att jag älskar dom, att jag uppskattar allt dom gör för mig, att dom alltid har funnit där när jag behövt dom. För inte vet jag om jag lever imorgon. Det jag har märkt nu när det kommer till min pappa är att han har inga andra saker att tänka på än att vi ska ha det bra. Förut var han alltid den som sa "jag gör det imorgon" så gick det en vecka och han hade fortfarande inte gjort det han blivit tillsagd. Idag är det helt annorlunda. När det är 2 timmar kvar tills han ska åka tillbaka till sjukhuset efter en dag hemma så kan han säga "lägg ner mina glasögon så att jag inte glömmer dom". Det är 2 timmar kvar? Allting ska ske nu. Nu nu nu nu. Inte imorgon, inte om en stund. Utan nu. Nånting jag har lärt mig av hela den här nya situationen jag kommer få leva med är att man inte ska ta saker för givet. Jag tog min pappa förgivet. Att han alltid skulle kunna ställa upp eller göra det jag bad honom till. Skjutsa mig nånstans precis när jag ville. Hämta mig när jag ville. Köpa det jag behövde. Få pengar när det krisade i min egna plånbok. Idag kan jag inte be honom om nånting annat än att han ska finnas kvar i mitt liv. Det är det enda jag ber om. Att inte förlora honom. Att han ska få uppleva mina stora ögonblick här i livet, för jag vill hellre inget annat än att han ska få uppleva dom med mig. Alltid innan min pappa ska åka tillbaka till sjukhuset så säger han "Ta hand om varandra. Var rädda om varandra. Bråka inte. Var inte osams. Var snälla mot varandra." Han säger allt, allt för att han är rädd att förlora oss. Lika rädda som vi är över att förlora honom. Så jag ska sluta ta saker och ting för givet. Jag ska även göra det jag vill och det jag tycker om att göra, precis när jag vill. Inte ha några gränser, inte ha någon annan som bestämmer över mig. Jag ska leva min dag precis som att det vore min sista.

Sitter just nu ute på altanen i det härliga vädret! Igårkväll fick jag migrän. Började med att jag fick en hemsk huvudvärk. Efter ett tag kom illamåendet. Slutade med att jag låg inne på toaletten, hade panik. Ville verkligen inte spy, eller ha så fruktansvärt ont i huvet som jag hade. Minns när jag hade migrän sist, det var för lite mer än ett halvår sen. Skulle åka till skolan med tåget på morgonen. När jag var hemma och stod framför spegeln så såg jag plötsligt inte mig själv. Fick stå och blinka och blinka som en idiot för att försöka se detaljer eller ens kunna få fokusen på nånting. Tänkte "det går väl över". På tåget kunde jag inte läsa sms, kunde inte skriva för att jag inte såg bokstäverna. Blev yr i huvet och fick så fruktansvärt ont. När jag kom till skolan så blev det bara värre. Jag spydde i skolan, i bilen påväg hem när pappa lyckats ta sig från jobbet för att kunna skjutsa hem mig. Ena ögat var jag nästan blind på. Såg ingenting alls. Igår så fick jag inte sådär konstigt med ögonen, som tur var. För det är bland det värsta och bland det läskigaste jag varit med om. Trodde jag skulle bli av med synen helt. Nu mår jag bra som tur är. Kvällen igår var hemsk och natten lika så. Blev ingen skola idag utan har spenderat den ute lite då och då, sen inne framför bigbrother osv.

När jag ändå är inne i skrivandet så tänkte jag skriva mer. Om mitt liv just nu. Vad jag känner. Hur jag mår. Vad jag vill. Sommaren och värmen får mig att må så himla bra, samtidigt som jag har ångest över den här sommaren. Den här sommaren kommer inte bli som alla andra. Det är inte på ett positivt sätt jag pratar om nu. Det enda som kan få den här sommaren att nästan bli helt perfekt är om min pappa blir frisk och mår bra igen. Om han kan flytta hem. Att jag får uppleva sommaren med honom precis som jag fått alla andra somrar. Det är svårt att skriva och dela med mig av det här, men jag måste. Det är heller inte alla som förstår hur man mår, därför att inte så många varit i den situationen jag befinner mig i just nu. Tänk dig att det är en helt vanlig dag. Alla omkring dig är som vanligt och mår bra. Men på en liten sekund, ett telefonsamtal bort så sker det overkliga. Från den stunden och i resten av ditt liv så kommer någonting aldrig mer bli som det en gång var. Aldrig mer. Aldrig mer. Jag, men framför allt min pappa har förlorat nånting. Jag har fått en helt annan syn på livet. Ni vet när man förut gick och sa "jag lever den här dagen som att det vore min sista". Gjorde man verkligen det då? Det är någonting man verkligen borde göra. Om det här vore min sista dag, vad skulle jag vilja att mina vänner eller min familj skulle få veta då? Att jag älskar dom, att jag uppskattar allt dom gör för mig, att dom alltid har funnit där när jag behövt dom. För inte vet jag om jag lever imorgon. Nånting jag har lärt mig av hela den här nya situationen jag kommer få leva med är att man inte ska ta saker för givet. Jag tog min pappa förgivet. Att han alltid skulle kunna ställa upp eller göra det jag bad honom till. Skjutsa mig nånstans precis när jag ville. Hämta mig när jag ville. Köpa det jag behövde. Få pengar när det krisade i min egna plånbok. Idag kan jag inte be honom om nånting annat än att han ska finnas kvar i mitt liv. Det är det enda jag ber om. Att inte förlora honom. Att han ska få uppleva mina stora ögonblick här i livet, för jag vill hellre inget annat än att han ska få uppleva dom med mig. Alltid innan min pappa ska åka tillbaka till sjukhuset så säger han "Ta hand om varandra. Var rädda om varandra. Bråka inte. Var inte osams. Var snälla mot varandra." Han säger allt, allt för att han är rädd att förlora oss. Lika rädda som vi är över att förlora honom. Så jag ska sluta ta saker och ting för givet, för du vet aldrig när du kan förlora någon du älskar. Jag ska leva här och nu och ta hand om personerna i min omgivning. Såra inte någon, svik inte någon, gå inte bakom ryggen på någon. Ta hand om dom du älskar, för det är dom värda.

I lördags var det Mandy och jag som rockade motorvägarna! Vi bestämde att vi skulle vara chaufförer när det inte verkade hända så mycket annat kul. Vi var hemma nästan halv 4 på morgonen efter många besök på brändåsen haha. 

Igår fick pappa komma hemma under dagen. Han har varit på sjukhus i över 2 månader och ganska många fler månader lär det bli. En tuff framtid som väntar, men en framtid vi ska klara av. Jag tänker på dig pappa, och saknar dig så det gör ont! ♥

Var längesen jag faktiskt skrev ett långt inlägg över det jag gjort de senaste dagarna. Har helt enkelt för mycket annat att göra än att blogga! Lite tråkigt, försöker alltid bli bättre men så kommer det andra saker i vägen. Vad har jag gjort de senaste dagarna då? Jo jag har varit i skolan och pluggat stenhårt. Har ett projektarbete vi har kämpat med i några veckors tid nu som förhoppningsvis slutar i mycketbra resultat! 

Förutom skolan så har jag varit med mina otroligt fina vänner! Sov hos Amanda tisdag-onsdag. Vi tjockade lite BK i Laxå, tog sedan dom otroliga cyklarna ner till ICA och köpte dipp och grönsaker NOMNOMNOM! Förutom det så satt vi och snacka en massa, fixade med hennes blogg, Amanda tog sönder hennes lampa det första hon gjorde när vi skulle gå upp. Härligt Mandyyy!!

Fick påsklov igår vilket betyder ingen skola på 1½ vecka, gissa om man är glad för det! Ska hinna med massa roliga saker om allt blir som planerat. Har även sökt sommarjobb idag vilket jag tror blir skitbra!

Imorgon väntar utgång med otroliga vänner! Så veckan kan inte bli så mycket bättre än så. Vi hörs med lite mer uppdatering i helgen kanske? PUSS

Fina Lina och jag får pryda detta inlägg! ♥

Jag hoppas att jag är på rätt spår, igen.

Senaste gången som jag var utomlands var Rhodos 2008!

Har lite tid över för bloggen idag. Min blogg är ju inte den allra roligaste nu förtiden, så dags för lite uppdatering tycker jag! Har varken orkat eller haft tid för bloggen sen innan jul nästan, vet inte vad det beror på. Men helt plötsligt så var det jullov och då ville jag bara inte blogga, sen glömde jag väl bort det lite nästan. 

Vad gör jag nu förtiden då? Jag praktiserar just nu på Bikbok, 2 veckor till sen har jag jobbat klart mina 5 veckor! Jag trivs superbra! Längtar till skolan lite, träffa alla huldror igen! Men 2 veckor går nog snabbt tror jag. När jag inte praktiserar där så är jag med mina vänner, far runt lite hit och dit och överallt men ingenstans typ haha.

Från det ena till det andra, har ni tänkt på hur fort tiden går? alldeles för fort. Vi är redan inne i februari och det är inte många månader kvar innan sommaren är här, om man tänker efter. Enda sedan hösten 2011 så har jag gått och sett fram emot det här året. Att det här året ska bli ett så jäkla bra år, det var iallafall vad jag önskade. Det har bara gått en månad av 2012 och det är redan kaos. Jag ska inte ta ut nånting i "förskott", men jag vet att det här året inte kommer bli som alla andra. På både positiva och negativa sätt. Längtar till mars då planet mot Spanien lyfter. Ska bli så jäkla skönt att få lämna Sverige ett tag!! Även om jag vet redan nu att resan inte kommer bli som tänkt så hoppas jag att jag kan få njuta av en vecka i ett annat land och bara leva för ett tag. Försöka. Det gör ont i mig att säga att 2012 kommer bli ett annorlunda år när jag bestämde mig för att det skulle bli så jävla bra, men ibland dyker det upp oväntade saker. Det finns så mycket jag vill göra åt det här, men inget jag direkt kan. Jag har ungefär 10 månader på mig att försöka göra 2012 till ett bra år, ändra det negativa till det positiva. Försöka är det enda jag kan göra, och det ska jag!

Även om jag har tusen anledningar att lämna dig ska jag hitta den anledningen som får mig att stanna.

Vi hörs!

Har blivit lite dåligt med uppdatering de sista dagarna! Har haft fullt upp med skolan och plugg så bloggen fick puttas åt sidan. Har varit en lugn helg med brudar brudar brudar! Imorgon är det bara 2 veckor kvar i skolan, sen äntligen jullov. Längtar galet mycket efter lite ledighet, no stress..

Idag då? Jo, jag har hunnit med lucia hela dagen och besök hos mormor och morfar. Mer då? Ett bad, one tree hill och lite tjockisparty. Vi hörs!

Bara för att jag har blivit OTH-beroende på senaste tiden så får James Lafferty ställa upp som heting idag!

1. Jag heter Sofia Linnea i mellannamn

2. Min egentliga hårfärg är blond

3. Jag hatar att åka karuseller (livsfarligt ju!!!)

4. Jag har provat på både handboll, innebandy och fotboll (antar att jag är för lat för sport då jag inte gör nånting utav de? haha)

5. Jag hatar Harry Potter, har alltid gjort och kommer alltid göra. sorry alla potterfans därute!

6. När jag var liten blev jag jättelätt åksjuk. Kunde knappt åka bil/buss/flyg långa sträckor

7. Värsta fyllan jag varit med om var nyår 2010-2011, kunde inte gå och kommer inte ihåg nånting nästan. Oupsiiii

8. Jag HATADE ketchup när jag var liten

9. Jag är ganska känslig av mig, har blivit mer och mer p.g.a saker som hänt omkring mig

10. Det värsta jag vet är när folk säger en sak men gör en annan

 

Dag 01 - 10 fakta om mig + en gammal bild på dig själv
Dag 02 – Typ av killar jag faller för
Dag 03 – En bild från i somras
Dag 04 – Mitt hår
Dag 05 – En partybild på dig
Dag 06 – En bild på dig och en vän du inte varit med på länge
Dag 07 – En bild på mig själv tagen av någon annan
Dag 08 – En vana som jag önskar att jag inte hade
Dag 09 – Låt jag lyssnar på när jag är ledsen, glad, peppad, kär
Dag 10 – Mina ögon
Dag 11 – En bild som är från när jag var liten
Dag 12 – Detta ångrar jag
Dag 13 – Fem bilder från ett minne 2011
Dag 14 – Det här får mig att må bättre
Dag 15 – Det här får mig att gråta
Dag 16 – Mina rädslor
Dag 17 – Min favoritplats
Dag 18 – Det här saknar jag
Dag 19 – Mina ambitioner
Dag 20 – En sak jag önskar jag fick uppleva igen

Trött tjej.. 

Känner att den här dagen har sprungit iväg. Kanske för att jag har varit sysselsatt? Skulle tro det. Blev mycket arbete i skolan idag, om vi nånsin ska få klart vårat arbete. Men det vet jag att vi får! Efter det blev det mys på stan med Amanda. Grymt taggad på du vet vad!!! Vi hörs en annan dag, puss på er!

Vem är du? Vore ju lite trevligare om du inte var anonym hörredu!

Idag tänder jag ljus för min älskade kusin Johan och min älskade farmor.
Jag saknar er fortfarande lika mycket att det gör ont i mig. 
Hoppas ni har det bra där ni är. Jag tänker på er ♥

Har haft fullt upp sen i fredags, därav min otroligt dåliga bloggning. Mina dagar på höstlovet än sålänge kan beskriva som otroligt bra dagar! Har umgåtts med underbara vänner, festat, halloweenparty, kaozzzz, långa nätter, bakis-tjockar-dagar osv. Kommer knappt ihåg vad jag har gjort egentligen, men tar det som att jag har haft kul haha.

Såhär kan det se ut efter en natt hemma hos mig!